Falkenberg

Lördagen hade vi härligt väder hela dagen! Elias och jag tillbringade hela förmiddagen på campingens lekplats medans Matti och Fixa var och tävlade. Elias spelade även minigolf. Det är tur att man har så snälla hundar som man har. Vid ett tillfälle kom en liten hund framrusande med kopplet släpandes efter sig, den hade slitit sig från sin matte… Rätt in i vår flock och ingen av hundarna säger någonting. Senare mötte vi en man på cykel med en lite Sheltie i släptåg. När han såg oss så slängde han sig av sin cykel och rusade tillsammans med jycken rätt in i vår lilla flock som den här gången bara bestod av Hilda och Milla. Mannen tyckte att det var fantastiskt roligt att träffa en “kompis”, dvs en till Sheltie. Milla var inte riktigt lika förtjust och visade hela garnityret men det brydde sig varken mannen eller hunden om… Elias förklarade att vi hade en Fixa och en Zanni med. Elias har pratat väldigt mycket om Zanni på sista tiden, om att hon snart är bra igen och kommer tillbaka till oss…

Elias och jag hade hundarna med oss till lekplatsen, de låg bundna vi staketet och tittade på allt folk. De bryr sig inte ett dugg om allt som hände runt omkring. Vid ett tillfälle gick en man med lite hund förbi, lilla hunden gick igång på alla cylindrar när han blev släpad förbi mina uppbundna hundar. Ingen av dem lyfte ens på huvudet… Sedan kom en liten tjej och ville klappa på hundarna. Hon blev nog kvar hela förmiddagen till Millas förtjusning! Uppmärksamhet kan man aldrig få för mycket av tycker hon. Någon som tycker att jag skryter om mina hundar? Då har ni helt rätt! Det är härligt när hundarna bara funkar. Det har inte alltid varit så. Tänker på min Ebba i himlen…

På kvällen gick vi en härlig promenad på den kilometerlånga stranden! Lycka är det enda som kan beskriva den känslan jag hade när vi gick där med hundarna springandes i det långgrunda vattnet i det härliga vårvädret!

Tävlandet då?

Disk, disk och disk. Det är tur att vi har Hilda! Noll fel med bara ca 2 sek tidsfel! Det är nära nu… En 7:e plats blev det idag. Fixas lopp såg jag ju inte. Milla var jätteduktig! Jag missade i ett blindbyte igen då Milla var snabbare än vad jag tänkt, sedan såg hon en tunnel som inte jag hade sett, det gjorde inte någon annan heller vad jag såg. Jag är ändå nöjd med Milla, hon går otroligt bra just nu! Matte måste bara upp i samma nivå…

I dag söndag har regnet öst ner… Elias och jag passade på att spendera den tiden i husvagnen. Matti & Fixa var och tävlade klass 3. Disk i agility och en 5:a i hopp, fel ingång i slalom. Det var över 30 nollade lopp i den klassen så placeringen blev därefter…

Hilda var duktig som vanligt men speakern meddelade att Hilda fått 5 fel. Ingen av oss kunde förstå vart hon fått felet? Jag passade på att haffa domaren direkt efter klassen. Kanske, kanske kommer man ihåg en Berner? Hon kunde inte riktigt minnas men trodde att hon möjligtvis varit i långhoppet. Hon tyckte i alla fall att det var en häftig hund. Jag höll med henne om det och förklarade att hon fyller 9 i sommar. Domarens kommentar på det var att “då är det ju bra att hon ens lever”… Vad svarar man på det;) Hilda hade även i dag några tidsfel och hamnade på en 10:e plats.

Så till Milla då. I dag gjorde vi allting rätt för en gångs skull! Milla gick som på räls och vi vann faktiskt! Det roligaste var att domaren kom fram till oss och gratulerade oss till ett fint lopp och att vi fick det att se så lätt ut! Hon (inte samma som dömde Hilda) tyckte det var roligt att hunden lyssnade så bra! Ni som känner till Millas och min brokiga agilitykarriär vet hur mycket det värmde en mattes hjärta!!! Pinne nr 2 i hopptvåan ifylld i tävlingsboken.

Så, nu är jag ikapp men mina rapporter. Närmast ska Fixa tävla på vår hemmatävling om två veckor.

Natt, natt